Alma Mater - mat är gott

Inlägg publicerade under kategorin OM olika saker

Av Lena - 8 januari 2011 01:53

Fick ett mail av sambon som hittat detta på nätet. Lite kul info om man ska nörda!


LIVSMEDEL     VAD DET INTE ÄR                 VAD DET EGENTLIGEN ÄR


Ananas           Frukt                                    Fruktförband
Apelsin           Frukt                                    Bär
Avokado         Grönsak                                Bär
Banan             Frukt                                    Bär (som växer på en ört)
Björnbär         Bär                                      Stenfrukt

Blueberry        Blåbär                                   Frukt (som växer på en ljungväxt)
Blåbär             Bär                                       Frukt (som växer på ett ris)
Bovete            Vete                                     Frukt (som växer på en slideväxt)
Cashewnöt      Nöt                                       Frö (från en stenfrukt)
Chilipeppar     Frukt                                    Bär
Gurka             Grönsak                                Bär
Hjortron         Bär                                       Stenfrukt (som växer på en ört)
Jordgubbe      Bär                                        Skenfrukt
Jordnöt          Nöt                                       Frö (från en ärtväxt)
Kiwi               Frukt                                    Bär
Kokosnöt        Nöt                                       Stenfrukt
Kryddnejlika   Ört                                       Blomknopp (som växer på ett träd)
Körsbär          Bär                                       Stenfrukt
Lingon           Bär                                       Skenfrukt
Majs              Grönsak                                Säd
Mandel           Nöt                                       Frö (från en stenfrukt)
Nypon            Bär                                       Skenfrukt
Paprika          Grönsak                                Bär
Peppar           Frö                                       Stenfrukt
Pinjenöt         Nöt                                       Frö (från en tallväxt)
Pistagenöt      Nöt                                       Frö (från en stenfrukt)
Päron             Frukt                                    Skenfrukt
Quinoa           Säd                                       Frö (från en ört)
Solrosfrö         Frö                                       Frukt
Tomat            Grönsak                                Bär
Vanilj             Ärtväxt?                                Frukt (som växer på en orkidé)
Vete               Säd                                      Frö (från ett gräs)
Vindruva         Frukt                                    Bär
Äpple              Frukt                                    Skenfrukt

ANNONS
Av Lena - 14 oktober 2010 16:36

Jag är en sopsorteringsgalning! Jag sorterar allt jag ser och samlar i olika påsar och kassar så det nästan svämmar över.

Varenda pappbit åker i pappersförpackningskassen och varenda plastflaska och mjölkförpackning sköljs ur i sista diskvattnet. Prylar monteras isär till minsta beståndsdel och delarna hamnar där de ska. Så här har jag alltid varit och kommer alltid att förbli. Låter jag präktig? Jag har väldigt många andra brister, t.ex dålig karaktär överlag.


Vad jag INTE gör är det som Dalaavfall skrev på sin förra webbsida; att kladdig plastfolie, ex från köttförpackningar, torkar man av med en bit hushållspapper. Jag tror inte på att man ska hugga ner träd i skogen för att göra rent sopor!

Nu har Dalaavfall en ny webbsida och det verkar som om de tagit bort den texten. Där har de en utmärkt guide till var man slänger vad. Man skriver in vilken sopa man undrar över och de talar om vilket kärl man ska använda. Mycket praktiskt!


Sopor.nu har praktiska tips! Bl.a

”Om en förpackning består av olika material ska den delas upp och materialen lämnas sedan var för sig. Kan den inte delas sorterar man efter det material som förpackningen till största delen består av.

Tips: Ibland har plastpåsar en folie av metall och det kan vara svårt att avgöra vilket material det finns mest av. Prova med att knyckla ihop den. Om den förblir hopknycklade är det mest metall. Om den vecklar ut sig igen är det mest plast.”


Sorteramera.nu har också en del nyttiga tips på hur man förenklar sin ”skräptillvaro”.


Ta till vara!

Matavfallet komposteras här hos oss. Vår hyresvärd har kärl mellan vartannat hus där man kan slänga sin lilla påse. Det man inte längre kan äta åker ner där, men mycket mer av råvarorna går att använda än man ibland tänker på. Soppa kanske?

Kasta inte bort renset när du ansar purjolök! Frys in det och använd när du ska koka buljong. Samma med persiljestjälkar.  Även andra grönsaks- och rotfruktsrens kan sparas i frysen. Jag drar gränsen vid lök- och rotfruktsskal eftersom jag bara har en endaste frys. Samma med köttslamsor och ben och annat du rensar bort, in i frysen med det och ta fram när det är mycket nog för att koka en buljong.


En gång i veckan, oftast varannan, åker vi iväg med förpackningsberget, när vi ändå ska handla. Vid det laget kan man knappt öppna städskåpet utan att bli anfallen av alla förpackningar och påsar och kassar. Jag brukar sällan orka vika ihop kartongerna förrän vi ska iväg men då blir det komprimerat så det räcker. En kartong rymmer många tillplattade kartonger.

Med vissa saker är var jag lite lat. För några år sedan hade jag en glasburk till gamla batterier men den blev aldrig tömd. När jag skulle flytta åkte jag till tippen med fyra års förbrukning av batterier. Ja, det var en glasburk modell större. Skämsburk.


Många resonerar (fortfarande i dessa tider) som så att ”det är ingen idé att sortera för allt hamnar ändå i samma container och blir till fjärrvärme”. Svar; NEJ!


Hos Dalaavfall kan man bl.a läsa:


Vad händer med plastförpackningarna?

Mjuk- och hårdplast eftersorteras och skiljs åt med hjälp av luft.

Man blåser/suger bort mjukplasten.

Mjukplasten bearbetas och blir ny råvara.

Den säljs vidare till företag som tillverkar plastprodukter.

Mjukplasten återvinns i huvudsak till nya sopsäckar, bärkassar och kabelskydd.

Hårdplastförpackningarna finsorteras efter plastkvalitet och färg.

De pressas sedan ihop och skickas vidare för upparbetning till ny råvara.

Beroende på kvalitet blir de antingen nya plastförpackningar, eller rör, plank och utemöbler.

Plastmaterialet blandas i vissa fall med sågspån för att förbättra egenskaperna.

Hårda plastförpackningar kan återvinnas upp till sju gånger innan plasten är utsliten.

Då går den till förbränning och energiutvinning.

Visste du att... En schampoflaska som hamnar i naturen tar 450 år att bryta ner.


                          

Bilderna är lånade



Exempel på plastförpackningar

Ketchupflaskor

Kesoburkar

Schampoflaskor

Diskmedelsflaskor

Kakburk av plast

Plastlock

Sugrör

Innerpåse från Bag-in-box

Pastapåse

Plast runt korv, ost

Cellofanpapper


ANNONS
Av Lena - 10 oktober 2010 23:30

  KYL MATEN!


Det frågas om allt möjligt på Google och klickas sedan på min blogg, antingen svaret står där eller inte. Populärast just nu är ”förvälla kantareller” och ”torka svamp” just när det gäller ”hur man gör”. Väldigt många gånger har jag sett sökning på ”göra eget potatismos” så då tog jag väl och mätte hur jag gjorde mitt goda potatismos för en tid sedan.


Nu har det ett antal gånger frågats hur man kyler ner mat. Eftersom jag skapade bloggen bl.a för att ge lite tips till de yngre som nyss flyttat hemifrån och som inte vet något om hur man gör i köket eller har någon kokbok, förutom för att mina barn skulle ha mammas mat på nätet, så får jag väl skriva om hur man kyler mat. Jag är en glad amatör-husmor som aldrig blivit sjuk av min egen mat, kyld eller inte, så då berättar jag väl hur jag gör då.


Det jag skriver nu förutsätter att man inte vet något alls utan bara behöver lite grundregler. Det är på intet sätt heltäckande utan gäller för det vanliga hemmaköket. Du som är lite äldre och/eller har lagat mat ett tag utan att ha blivit matförgiftad och sjuk eller har dött av din mat kan sluta läsa här!


Grundregeln är att man alltid kyler ner mat så snabbt som möjligt!

Det gör man för att inte bakterier ska frodas så maten blir dålig eller, i västa fall, giftig.


Placera aldrig ett glas- eller porslinskärl (form eller skål) med varm mat rätt ner i kallt vatten.

Glaset spricker och maten flyter! Har du ändå lyckats med konststycket så kasta all mat. Det kan ha hamnat en glasflisa i maten, som inte syns, och den sticker hål på din tarm och orsakar bukhinneinflammation – i bästa fall. Du ska så klart inte heller tina saker i ett glas- eller porslinskärl i hett vatten. Kärlet spricker!

Lägg alltså över maten i ett kärl av rostfritt stål eller plast. Eller i alla fall något material som är tåligt.


Kyl helst maten så kyligt som möjligt.

Spola iskallt vatten i diskhon och placera kärlet med maten där. Lägg gärna en matkniv eller annat föremål under kärlet så kallvattnet kan cirkulera runt och under hela för snabb kylning. Byt vatten om/när det blivit ljummet. Isbitar eller frysta kylklampar påskyndar det hela, så klart. Är det kallt ute kan du kyla maten på balkongen. Täck över så inte måsarna får ett skrovmål.


Om man ska kyla maten på sommaren när dagarna är heta.

Kyl fortast möjligt. Lägg folie över maten så flugorna inte kommer och käkar. Du vet väl hur flugor äter? De sätter sig på maten, spottar upp sekret från sin förra måltid (troligen en bajshög/gödselstack) för att lösa upp maten så att de kan suga upp lösningen med sin ”sugsnabel”.


Man ska inte ställa varm mat i kylen eftersom temperaturen i kylen sjunker så de övriga matvarorna kan bli dåliga.

Sänk temperaturen i kylen, särskilt över sommaren, och om maten bara är ljummen kan du faktiskt ställa den där för nedkylning. Jag har +8 på varmaste stället och +1 på kallaste. Alltid. Ställ maten på +1, eller kallaste stället, men se till att det inte står något i närheten som inte tål ett temperaturfall.


All vanlig mat som är ordentligt kokt (hett) klarar, som regel, att svalna i rumstemperatur. Den är kokt och har kommit upp i temperatur så mycket att eventuella bakterier dör.


Om du måste tillaga grönsaker i förväg så välj då hellre att tillaga dem så de är ”nästan kokta” när de tas av plattan och vattnet hälls av. De ”efterkokar” när de står och rinner av eftersom värmen i dem är så hög. Detta gäller allt, även pasta, och har inget med slutförvaring att göra.


Kyl kokta grönsaker i isvatten …

… om du vill tillaga dem i förväg. Men då måste nerkylningen ske snabbt om de inte ska förlora sin stuns och krispighet, men… gör inte detta moment i onödan. Det är egentligen ett sätt för restauranger när de måste förbereda inför själva uppvärmningen och serveringen. Grönsakerna blir vattniga om de behandlas fel. Detta har inget med slutförvaring att göra.


Och du; just broccoli är en fena på att släppa av alla sina nyttigheter i kokvattnet så ångkoka den gärna!


Bakterierna frodas och växer där vi inte vill.

Vad jag lärde mig när jag pluggade till undersköterska (för 20 år sedan men gäller än) är att man i värsta fall kan dö av Botulism, men det gäller, i alla fall oftast, främst dåligt konserverad mat och var vanligare förr och inget jag tar upp nu. Nu snackar vi om att undvika vanlig magsjuka av mat som är misshandlad vid nerkylning.

Konservburkar som är buckliga eller är av utgånget datum gav förr en varning om att man kunde bli väldigt sjuk av bakterien Clostridium Botulinum.

Jag tror inte det är så vanligt numera men jag köper ändå aldrig konservburkar som har fått sig en smäll. Det sitter i ryggmärgen och går aldrig ur!


Ofta blir mat dålig om det finns coli-bakterier (bajs) i maten.

Folk som inte varit noga med att tvätta händerna efter toalettbesöket, även om de bara har varit på toa och kissat, sprider denna bakterie. Coli finns överallt på hela toaletten om den inte städas nog. Städa!


Sist men inte minst viktigt är det här med att värma mat som har kylts eller blivit fryst och sedan ska tinas och ätas!

De eventuella bakterier som slagit sig ner i din mat och domnat bort av kylan, i kyl och frys, kan lätt återuppstå när du värmer den. Du går aldrig säker om du inte har god hygien och har kylt maten på rätt sätt!

Jag är dessvärre ingen expert men min tumregel är att man måste hetta upp maten till minst 80° om man vill att illvilliga baciller ska fara hädan något sånär. Rätta mig om jag har fel!

Livsmedelsverket säger att man ska värma maten till 70° vad det gäller somligt men jag säger ändå 80° om du inte är tvärsäker på att du kylde den snabbt nog.


God hygien och bondförnuft regerar!


   En termometer i ett glas ger en rättvis fingervisning om hur tempen är i kylen!

Av Lena - 21 juni 2010 16:15

Vi skulle köpa tomater. Det är ett måste hos mig att ha hemma eftersom jag gärna tuggar i mig en eller ett par på senkvällen när jag är lite sugen på något.

Tomater är sällan särskilt goda på vintern innan sommartomaterna kommer men sorten ”Romantica” har visat sig väldigt bra, i alla fall nu i våras när jag upptäckte dem. Det är en liten plommontomat på kvist som säljs i tråg. Bra tomatsmak och fin sötma!

Men, när vi handlade sist så hade de inte Romantica så vi började titta runt lite. En rödsvart tomat i papptråg för ca 60 kronor kilot såg spännande ut. Har sett den förr men inte tittat närmare. Dyrt per kilo men man måste ju prova någon gång!

Köpte ett tråg (500 g) och vid provsmakning visar det sig att den har bra tomatsmak och sötma och är synnerligen saftig även när den känns väldigt fast. Mums!

Och min vana trogen så googlade jag lite på den och hittade så klart någon som skrivit om denna ”vintertomat”. Efter det hade jag inte så mycket att tillföra!


Här syns det inte riktigt hur mörka de är.  


  


Mer om tomater här.


Nu sätter jag mig ner och väntar på den ljuvliga svenska tomaten som fått mogna i solen!

Av Lena - 6 maj 2010 10:15

Man köper en fin planta Basilika i affären för att man ska ha den i maten. Men så blir det inte någon passande mat och plantan börjar bli sur över sitt öde! Eller att man tröttnat på att den står och skriker på en!

Antingen kan man plocka bladen och torka innan plantan dör eller så planterar man om den och hoppas på det bästa, dvs. att den ska växa till sig och vara lagom storslagen till sommaren.


Jag tog en något större kruka och satte plantan med lite mer jord. Sedan tog jag helt fräck och ryckte upp de längsta stänglarna med rötterna och satte i en annan kruka.


Sedan när de tar sig så ska jag klippa ordentligt av den. Om man bara nyper skotten när man behöver till maten så blir det inget av den. Nej, man ska klippa hela små buketter fast inte för långt ner. Har jag hört på TV!


Så mycket fina rötter!

  


1 april

Till vänster är moderplantan och till höger de grenar jag ryckte upp med rötterna. Någon som tror det funkar?


8 april

  


Det växer och frodas och nu fotat idag 6 maj verkar det som om det ska gå att ha dem hela sommaren. Har toppat lite och använt av dem lite då och då. Snart dax för ny omplantering!

  


fortsättning följer om en tid ....

Av Lena - 6 maj 2010 09:45

Har haft tomatplantor förr men då har jag bott i söderläge. Där vi bor nu kallar jagför "platsen där solen aldrig skiner".

5 minuter i köket på morgonen, sedan rundar solen huset och kommer till vårt vardagsrum vid 14-tiden och då är det träd i vägen så...

Hoppet står till ampeltomater man kan hänga högt upp och långt fram på balkongen.

På påsen står det att det är en bra amelväxt med små, söta körsbärstomater men vi får väl se hur det blir med det!


Jag hade sparat en ask vi köpte vindruvor i att användas som sålåda. Hål i botten är det och så ha man plastfolie med andningshål på. Jag har även sparat små krukor man köper kryddväxter i. Utmärkta omplanteringskrukor! Här köps inget i onödan!


Missade att fota frön och första planteringen men ...


Ampelkörsbärstomaten Tumbling Tom Reds barndom och liv!


  


18 mars

  


31 mars

  


1 april

  


1 april

  


1 april

  


Idag, 6 maj, har de vuxit en del. Ser framtiden an med tillförsikt :)

  


Här lägger jag framöver in fler bilder på hur det blir


Det bittra slutet med nästan inga tomater kan du se här!

Av Lena - 4 maj 2010 13:19

Satt och Googlade för att försöka ta reda på var man hittar bra sardeller.


Sökord: Ortiz respektive Delitte, som föreslås på Taffel. Ramlade på Lisa Förare Winbladhs artikel från 2007 i Sydsvenskan! Jag blir lika glad varje gång jag hittar något Lisa skriver om smaker för man lär sig något oumbärligt varje gång! Umami!


Så här skriver Lisa där: 


Recept utan natriumglutamat

 

Lisa Förare Winbladh ger sina bästa tips på mat som smaksätts utan utskällda tillsatser som natriumglutamat.

 

Fond på räkskal

Använd de grönsaker du har hemma; palsternacka, purjo och selleri är bra. Undvik kålsläktet. Har du inga grönsaker hemma kan du hoppa över dem helt, räkskalen är det viktiga. Eftersom buljong främst handlar om smak är det ju idiotisk att koka den på saker som inte smakar tipptopp, så smaka på grönsakerna först! Finfördelar du dem i matberedare får du ut mycket mer smak.

Konbu hittar du i asiatiska butiker. Torkad har den i stor sett evigt liv och du gör bara av med små mängder så bekymra dig inte över att priset tycks högt. Buljongen håller i kyl ett par dagar men går utmärkt att frysa in.

 

7 dl

1 liten (50 g) bit rotselleri

1 liten (50 g) morot

en halv gul lök eller en schalottenlök

skal från 500 g räkor

drygt 2 msk olivolja

1 lagerblad

1 tsk fänkålsfrö

2 tsk tomatpuré

5 cm konbu (sjögräs)

 

Ansa och skala alla grönsakerna utom löken. Kör dem i mixer till en grov massa eller skiva tunt för hand. Halvera löken, skala och skiva tunt.

Fräs lök, räkskal, lagerblad och fänkålsfrö på hög värme i en stor tjockbottnad kastrull tills skalen vitnat och gärna fått en gnutta färg. Rör ner tomatpurén och fräs ytterligare en minut. Sänk värmen något. Vänd ner de hackade grönsakerna. Låt svettas under lock tills rotsakerna mjuknat lite, ca 5 minuter.

Slå på 8 dl vatten, lägg ner konbun och låt sjuda sakta under lock, ca 15 minuter. Låt svalna. Sila av och var noga med att pressa ur det sista av buljongen ur skalen.

 

Egen buljong

Att göra egen buljong är kanske inte realistiskt för vardagsmaten. Frys in kycklingskrov och räkskal till dagar då du har tid att koka fond. Och spara på musselspad och kokspad från linser och grönsaker i frysen för att ge soppor draghjälp.

 

Lagrad ost

Förutom alla andra underbara smaker ger lagrad ost en fin fyllighet när den ingår som ingrediens. Ökad lagring ger mer umami men förtar en del av ostens unika personlighet Ädelost och parmesan är särskilt rika på umamiämnen. Kanten på parmesan består inte av paraffin. Låt den koka med nästa gång du gör tomatsås och skippa buljongtärningen.

 

Prosciutto

När skinka torkas mer än sex månader sker en umamiexplosion, samma sak gäller salami. Ofta kan du fynda snuttar i köttdisken som går fint att frysa in. Finhacka och blanda i färs, köttfärssås eller grytor. Eller låt en bit koka med i tomatsåsen.

 

Färska grönsaker

Selleri, rotselleri, lök, vitlök. Bland de klassiska buljonggrönsakerna hittar du många umamirika ingredienser.

 

Torkad svamp

Alla typer av torkad svamp innehåller stora mängder naturliga smakförstärkare. Trattkantareller och vilda svampar passar bäst i murriga köttgrytor och till vilt. Shiitake har en neutral smak och passar bra i köttfärssåser och milda rätter. Karljohan-svamp är lysande i italienska rätter och vitvinssåser. Vanliga färska champinjoner ger också en knuff till smaken. Låt en halverad champinjon sjuda med i vitvinssås, grönsakssoppa eller fiskgryta.

 

Grönsaksbuljong

En bra grönsaksbuljong innehåller mycket torkade grönsaker som är fantastiska källor till umamiämnen. Två bra märken är Biofood och René Voltaire. Undvik buljongtärningar som ger dålig valuta för pengarna och mest innehåller salt, socker och natriumglutamat.

 

Miso

Jag använder mycket miso i maten. Det är inte bara en fin naturlig smakförstärkare med mycket umamiämnen. Den är också knökad med vitaminer och mineraler. Ofta sägs det att vitaminerna och en del enzymer förstörs när mison upphettas för kraftigt, men använder du mison i små mängder som en smakförstärkare spelar det ingen större roll.

 

Fisksås

Fisksås består i regel av småfiskar som krossats med lite salt och fått jäsa så att myriader av små umamiämnen bildas. Någon tesked i köttfärssås eller fisksoppa gör ofta susen när du skippar buljongtärningen.

 

Tång och alger

Gör som japanerna och koka buljong med lite konbutång. Använd inte för mycket, då smakar det akvarium. En bit på 5 cm är lagom i en soppa för fyra. Algsalt smakar finemang på ris, rostad potatis och fisk.

 

Socker

Släng inte ut barnet med badvattnet. Socker är visserligen skadligt i stora doser men i små doser är det oslagbart i det salta köket. En nypa höjer smaken något fenomenalt!

 

Sardeller

Ibland tar man ett gastronomiskt sjumilakliv, ser häpet tillbaka och fattar inte hur man kunde laga mat förut. Som första gången man använder sardeller i köket. Sardeller ger fantastisk fyllig smak i tomatsåser, dressingar och när du späckar fisk eller lammstek. Ett till kliv kommer när man hittar en riktigt bra sardellsort; Zetas är anständig men i delikatessbutiker kan du hitta ljuvliga sorter som Delitte eller Ortiz.

Sardeller är halvtorra, salta små fiskar i olja som görs av fisksorten ansjovis från Medelhavet; de blandas ofta ihop med vår svenska sillinläggning kallad ansjovis som görs på skarpsill. Ett långt tag förekom därför märkliga sillpizzor i vårt land. Om du hittar engelska eller illa översatta recept är det alltså inte sill du ska använda (om du inte vill göra ett sjumilakliv bakåt).

 

  

bilden är lånad


Edit: Mina recept på trattisar då? Svampsorterna är ofta (inte alltid) utbytbar mot annan svamp.


Köttgryta av högrev med svamp


Svampmackor


Trattkantarellsoppa med parmesanchips


Köttfärslimpa med trattkantareller både i och till


Gratinerad fläskfilé med svampstuvning


Trattkantarellsoppa - första försöket


Risotto

Av Lena - 22 april 2010 17:48

Koka ägg är det inte alla som kan. I alla fall inte när man just flyttat hemifrån. Inte koka potatis heller för den delen! Kan du? Koka potatis alltså!


Potatis slukar salt! Du ska inte översalta men som någon sa; vattnet till färskpotatis ska vara lika salt som en kallsup på västkusten!


Du ska lägga den i kokande vatten för bästa resultat. Det gäller främst mjölig potatis samt absolut färskpotatis men faktiskt även fast potatis. Mjölig potatis tenderar att bli mer grötig om du inte lägger den i kokande vatten. Koka gärna potatis med skal på! Mer smak och vitaminer och bättre konsistens.


De ska koka på LÅG värme och det behövs inte så mycket vatten som du tror. En bottenskyla räcker (sa potatisexperten på TV för något år sedan).


Storleken har betydelse här! Särskilt mjölig potatis där de mindre blir grötigt blask innan de större är klara i mitten.

Färskpotatis försöker du sortera i storleksordning om inte alla är lika stora. Lägg i de största först och låt gå några minuter innan du lägger i de mindre.


Och ingen sketen krukdill i kokvattnet! Riktig knippdill (klippta stjälkar funkar) och absolut gärna lite klippt över den innan servering.


Trött vinterpotatis blir piffad om du kör i några vitlöksklyftor, rotselleri, morötter eller vad som helst i kokvattnet och sedan gör mos. Lite riven pepparrot kanske?


Fast, mjölig eller färsk? Det finns ju så otroligt många sorter av varje! Våga prova!


Potatis kan vara ett lyckopiller! Läs här om det.  


Läs mer:

Lisa skriver mer ingående om potatis i ”En kärlekshistoria


Peter Jägerbro om det optimala potatismoset; ”Ett moln av betong


Potatissidan "merpotatis.nu" med Fredrik Eriksson.

  

Och så några recept kan du få av mig här.


   Man kan göra alkohol av potatis




  Mjölig potatis ska helst läggas i kokande vatten 

Sök i bloggen

Presentation

Senaste inläggen

Kategorier

Länkkärlek

Länkar

Senaste kommentarerna

Översätt bloggen

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se